Kaffelattepappan skriver en tänkvärd text om Anders Eklund och de många konsekvenser efterspelet till mordet på Engla Juncosa Höglund fått.
Själv har jag inte orkat dyka ner i detaljerna i fallet eller i rättegången mot Eklund i stort. Det är för många känslor, för mycket svärta, för många förlorade liv.
Men liksom Kaffelattepappan önskar jag att färre – helst ingen – valde hatets lätta väg, att någon ställde sig i vägen för processionerna av människor som aldrig kände Engla Juncosa Höglund när hon levde men som nu kräver hennes upprättelse och inte nöjer sig med mindre än Anders Eklunds blod. Kort sagt att någon ville förstå och visa att vi kommit längre än tidigare. Att vi vet bättre nu. Att en liten flickas död inte måste leda till hundratals andra brott, om så bara i tanken. Att vi kan förstå att ondska inte finns. Att vi kan förlåta, och i brist på det, förstå.
(via Sofia Mirjamsdotter)
Se även: Brott och straff
