Apropå Lyn Gardners fundering rörande den allt tydligare trenden att i England framföra Shakespeares pjäser på andra dialekter än received pronunciation undrar jag över varför det, åtminstone på landets större scener, spelas så lite teater på annat än teatersvenska. Det görs ansträngningar då och då, men man skulle kunna markera mycket mer. Inte minst just i klassiker, som vi är vana att höra på ett visst vis.
För att då inte tala om musikaler. Visst, My Fair Lady, men sedan då? Det ska för all del inte gå till överdrift, men vore det till exempel inte intressant att spela de trasigare karaktärerna i Les Misérables på något annat än rikssvenska?
