Caroline Ringskog Ferrada-Noli summerar träffsäkert alla mina egna förbehåll (och de är många och starka) gentemot Sex and the City, både TV-serien och filmerna.
Jag kan inte uttala mig om biofilmerna, men helt ärligt har jag aldrig ens varit i närheten av att begripa vad det var som var så feministiskt med TV-serien. Är man ett aktivt subjekt för att man spelar på samhällets objektifierande kvinnosyn? Vad handlade all karljakten om egentligen – en flykt från den så ofta besjungna newyorkska ångesten? Och vad i all världen var egentligen grejen med en finanshaj med ett smeknamn som vore han porrstjärna?
