Av Fredrik Fischer, oktober 26th, 2010%
Under den amerikanska presidentvalskampanjen 2008 var det många både där och annorstädes som gnolade på och säkert också instämde i den endera parodiska eller underliga politiska sängkammarsoullåten “I Got A Crush… on Obama” Även om låten var avsedd som en parodi på hysterin kring presidentkandidaten och trots att dennes kampanj tog avstånd från den var det åtminstone många svenskar som tog den till sitt hjärta, med eller utan ironi.
När Barack Obama nu suttit i Vita huset i två år har de inte bara de politiska utan även de musikalisk-parodiska tongångarna förändrats. Av en president Barry White har det nu blivit vad jag med min dessvärre något bristande terrängkännedom i hiphopkretsar skulle beteckna som en president Ol’ Dirty Bastard.
Oavsett vilken artist man anser att presidenten liknas vid så är det här riktigt bra. Man kan nämligen inte annat än applådera komikern James Davis och filmskaparen Martin Usher för deras höga ambitionsnivå med den vänliga och hysteriskt roliga Obama-parodin “Head of the State” (baserad på den betydligt mindre humoristiska “Hard in da Paint” av den fullkomligt distanslöse Waka Flocka Flame, något av en hiphopens Joey Killer om man ska tro en med illa dold munterhet infogad kommentar om artisten i en en artikel om parodi i New York Times). Sedan kan man förstås diskutera hur trångsinta amerikanska högertomtar reagerar på tilltaget.
Jag själv undrar mest vilken svensk eller för den delen europeisk politiker som skulle kunna komma i fråga för något sådant här. Det är kanske bara att inse att en sådan här hommageparodi bara kan ges en gång åt en enda person. Vissa saker är unika även i politikens trampkvarn.
Av Fredrik Fischer, juni 13th, 2010%
Under de få ögonblick jag hittills lagt på fotbolls-VM undrade jag till en början vad det var för ihållande surr som uppfyllde den ljudande delen av matchen. Det var förstås vuvuzelor och inte någon ilsken och idrottsligt engagerad insektsart. Nu hotar arrangörerna att förbjuda tutandet i vuvuzelorna eftersom det sägs störa spelet. Frankrikes lagkapten Patrice Evra påstår till och med att publikens vuvuzeladrivna påhejanden var orsaken till att man spelade så dåligt mot Uruguay. Att man skulle ha fått undermålig träning har naturligtvis inget med saken att göra.
Skulle vuvuzelorna förbjudas på arenorna kommer det dessvärre att innebära ett slut på det enda som hittills skiljt detta VM-slutspel från vilket som helst dito i Allsvenskan. Om det nu är så förbålt svårt att höra vad förbundskaptenerna ropar ut mot planen är det väl bara för spelarna att ta lite egna initiativ. Herregud, det är fotboll. Det är varken svårare eller lättare än så.
Av Fredrik Fischer, december 3rd, 2009%
Andreas Ekström har fått ett ansenligt ekonomiskt bidrag till arbetet med sin reportagebok Google-ekoden. Hans redogörelse för omständigheterna kring donationen (jag tror att det är rätt ord med tanke på att det handlar om 30000 kronor) gör det än en gång tydligt för mig att den mecenatkultur som vi med all sannolikhet, vare sig vi vill eller inte, snart befinner oss i kanske inte enbart är av ondo ens för journalistiken.
Av Fredrik Fischer, november 23rd, 2009%
Heja 12-årige Will Phillips från Arkansas som låtit bli att stå upp och svära trohet till den amerikanska flaggan eftersom han anser att trohetseden (där slutorden är “and liberty and justice for all”) inte stämmer med verkligheten, då till exempel homosexuella inte har fullständiga medborgerliga rättigheter i det som utger sig för att vara världens största demokrati. heja! Heja! Heja! (via Johan Hilton)
Av Fredrik Fischer, juni 2nd, 2009%
Läs Isobel Hadley-Kamptz reflektion över immaterialrättssamhällets förändring. Själv undrar jag så mycket kring det här och vad det har för implikationer. Ingen har ju några lösningar på problemen. Och under tiden går klockan…
Av Fredrik Fischer, mars 5th, 2009%
Vill du ha en musikalisk autograf (ett antal handskrivna noter plus en faktisk autograf) av exempelvis Stephen Sondheim eller Ricky Ian Gordon? Den som har råd och lust kan för den goda sakens skull bjuda på en auktion där dessa och andra tonsättares musikaliska autografer finns att skaffa sig. (Playbill Online vet mer.)
Frågan är bara om det inte är enklare att helt enkelt donera till organisationen i fråga (Lotte Lehmann Foundation). för att bara ha tre notrader (de är inte längre, de där autograferna) känns ju lite fattigt om det nu skulle vara själva musiken man var intresserad av i första hand.
Av Fredrik Fischer, januari 28th, 2009%
Piratpartiet, som nu (klokt nog) jagar efter all goodwill de kan få, uppmanar sedan en tid i kampanjen Sharing is Caring oss alla att ge blod till de för tillfället (och som vanligt efter långhelgerna, då de är obemannade) tämligen tomma blodbankerna.
Jag instämmer verkligen i det ytligt sedda syftet – det behövs fler blodgivare (snart har jag kanske själv övervunnit min rädsla för injektionsnålar till den grad att jag själv villigt skulle uppsöka en blodcentral). Piraterna har förstås en egen dagordning och vill påvisa likheten mellan fildelning och blodgivande, vilket Marcus Bohlin skriver mycket träffande om (via Sofia Mirjamsdotter).
Själv blir jag nästan lite illa berörd. Har verkligen Rick Falkvinge och hans matroser blivit så desperata i sin stundtals direkt pamfletterande politiska kamp att man ser sig nödsakade att likställa ett faktiskt rätt stort medicinskt problem (det är, som jag förstått saken, aldrig ens i närheten av överskott i de där blodbankerna) med ett som, inte minst för mig som arbetar både som journalist och kulturarbetare, förvisso är intressant på ett filosofiskt och praktiskt plan men knappast kan beskrivas som livsavgörande i samma mening som den nationella blodbristen? Är genomslaget för detta enfrågeparti egentligen så litet att man behöver vidta sådana mått och steg? Räcker det inte att ställa sig bakom blodgiveriet – vilket vore nog så behjärtansvärt – utan att prångla ut sin egen politik i samma andetag? (Och ja, det här skulle jag ha sagt om motsvarande gjorts av något annat parti med lika begränsad offentlig framtoning som Piratpartiet.)
Men för allt i världen, ge blod! Och ser ni en dag någon som går in på blodcentralen med ett sammanbitet och beslutsamt uttryck för att strax därefter, lika beslutsamt, gny förskräckt inne ifrån något av sjukrummen, så är det kanske jag som börjat leva som jag lär i den här frågan.
Av Fredrik Fischer, december 9th, 2008%
Marc Shaiman och Scott Wittman (Hairspray-herrarna) blev så förbannade på genomröstningen av Proposition 8 i Kalifornien (vilken syftade till att skriva in i delstatens grundlag att ett äktenskap enbart kan ske mellan en man och en kvinna) att de gjorde en musikal om saken. Liten, men naggande god. Och kändisspäckad dessutom. Här är den: Prop 8 – The Musical. Se och lär, ni utomparlamentariker!
Av Fredrik Fischer, november 1st, 2008%
Som tidigare noterats finns det många flitiga själar där ute med förkärlek för teatrala sångparodier relaterade till det stundande amerikanska presidentvalet. Senast i raden är en kvinna som inte alls gillar den republikanska vicepresidentkandidaten. (via The Broadway Pulse)
Uppdatering: När man i samband med musikalen Wickeds femårsjubileum på Broadway presenterade det första utkastet till den första akten (vilket för övrigt, som sig bör, enligt en artikel i Playbill Online, föreföll att ha varit tämligen olikt slutversionen) kunde inte komikern Joy Behar hålla sig ifrån en vink åt Alaskas guvernör. Här kan det behöras.
Av Fredrik Fischer, oktober 28th, 2008%
Någon har startat en namninsamling för att Värmlandsoperan ska göra en inspelning av sin uppsättning av Spring Awakening. I egenskap av medöversättare till verket blir jag både stolt och lite rörd. Kör hårt!
Uppdatering: Det blir en inspelning. Mer information dyker sannolikt upp på operans hemsida inom kort.
|
A sample text widget
Etiam pulvinar consectetur dolor sed malesuada. Ut convallis
euismod dolor nec pretium. Nunc ut tristique massa.
Nam sodales mi vitae dolor ullamcorper et vulputate enim accumsan.
Morbi orci magna, tincidunt vitae molestie nec, molestie at mi. Nulla nulla lorem,
suscipit in posuere in, interdum non magna.
|
|
