Fredrik Fischer

Läderlappen i Ann-Margret Petterssons regi lär väl bli ungefär så nära Kungliga Operan kommer ett övervinnande av sin uppenbara beröringsskräck med musikalgenren.

Är det inte lite festligt att något som befinner sig i utförsbacke är något det går bra för medan något som det går utför för är det rakt motsatta?