Ilmar Reepalu kör foten allt längre och längre in i munnen efter hans infama uttalanden om orsakerna till trakasserierna av och hoten och hatbrotten mot judar i Malmö (se tidigare inlägg) har Reepalu nu i danska TV2:s program Lorry betecknat protesterna mot hans tidigare uttalanden som resultatet av “den israeliska lobbyn”. Detta nya bisarra uttalande av en av Sveriges mäktigare folkvalda kommenteras nu av idéhistorikern Henrik Bachner:
–‑På vilken högerextrem eller antisionistisk hemsida som helst kan du hitta formuleringar om den judiska lobbyn och den israeliska lobbyn. I de sammanhangen är det ofta uppenbart att begreppet har en antisemitisk betydelse.
– Det finns också en helt legitim diskussion i synnerhet i USA där det finns inflytelserika proisraeliska lobbygrupper som försöker påverka amerikansk politik.
–‑Men i Sverige finns det inga proisraeliska lobbygrupper som har inflytande över svensk politik. Och definitivt inga grupper som orkestrerar fram en kritik mot Ilmar Reepalu. Den kritiken kommer från höger till vänster, och från hans egen partiledare Mona Sahlin.
[...]
– Han hänvisar till konflikten i Mellanöstern som orsak till antisemitismen. Det är ett grundlöst och djupt problematiskt argument. Han verkar inte förstå att Mellanösternkonflikten används som förevändning för att ge uttryck för fientlighet mot judar. Mellanösternkonflikten kan utlösa redan existerande fördomar mot judar. Men konflikten är inte orsaken.
[...]
–‑Om mörkhyade människor i Europa utsätts för rasism skulle vi inte säga att rasismen beror på Nigerias regerings politik. Vi vet att det finns ett arv av rastänkande och diskriminering.
Det är ingenting att invända emot. Tvärtom är allt detta sådant som Malmös kommunalråd, en person som man får anta är någorlunda påläst i såväl historia som religion och politik, borde känna till.
Naturligtvis skulle Reepalu, om han vore klok, ha kunnat skylla på vad som helst från tillfällig sinnesförvirring till kopparförgiftning i Malmös vattenledningar och bett om ursäkt på sina bara knän (gärna med någon form av faktisk kompensation utöver orden) i samband med publikationen av de första uttalandena i Skånska Dagbladet. Att som nu göra den emotsedda pudeln till en rabiessmittad kamphund med skräddarsydd skjorta i brunt känns synnerligen ostrategiskt, helt bortsett från att det förefaller som ett direkt politiskt självmord både för honom själv och partiet i kommunpolitiken att fälla sådana kommentarer under ett valår.
Fast vem vet, kanske är handlingarna för avskedsansökan från posten som Malmös kommunalråd så besvärliga att fylla i att Reepalu tycker att det är mödan värt att så omsorgsfullt skjuta sig själv och den malmöitiska socialdemokratin i sank för att slippa besväret?